hållbar stadsutveckling kräver bra trafiklösningar – både under och ovan jord

Behovet av hållbar stadsutveckling som är bra för människor, för ekonomin och miljön fortsätter att öka. Genom att inse värdet av grönytor i städerna kan vi fortsätta att driva på en konstruktiv stadsutveckling. Här är några exempel. 

I dag bor över hälften av världens befolkning i städer. Prognoserna för de kommande 30 åren visar att befolkningsökningen kommer att fortsätta. För att ytterligare tre miljarder människor ska få plats krävs hållbar stadsplanering och nya tätorter.

Den snabba befolkningstillväxten för med sig många utmaningar: till exempel att hantera trafikträngseln som kostar miljarder för samhället, och att utforma infrastruktur som främjar mobilitet och tillgång till grönytor för alla.

De här utmaningarna kräver långsiktiga och sammanhängande infrastrukturlösningar som gör mer än att "bara" säkra ett smidigt trafikflöde. I de här lösningarna måste vi beakta klimatförändringen, och de måste innefatta stadsutveckling som främjar hälsa och välbefinnande för alla stadsbor även när befolkningstrycket ökar. Dessutom måste lösningarna vara ekonomiskt hållbara.

Skapa plats för bilarna – under jorden

Många storstäder har redan börjat arbeta med de här utmaningarna och investerat i nya, inbjudande stadsytor.

Ett exempel är Madrid, där det omfattande infrastrukturprojektet Madrid Rio M30 har omvandlat ett slitet stadsområde med intensiv trafik längs floden till en familjevänlig park. Trafiken har flyttat ned en våning – till totalt 43 kilometer tunnlar. Dessutom har flera tunnelbanelinjer byggts för att minska trafikträngseln. Precis som flera andra städer har man i Madrid lyckats få invånarna att välja andra transportmedel utan att helt ta bort biltrafiken.

I Oslo har den södra ringleden omvandlats till en tunnel under hamnen (Bjørvika) och i stället har ett rekreationsområde skapats vid hamnen. Det har skapat ett unikt möte mellan staden och vattnet, till mångas glädje.

I Stockholm har man valt en liknande lösning. Den norra ringleden har grävts ned och ett rekreationsområde har skapats norr om leden, med anslutning till stadsområdena söder om ringleden. Förbifart Stockholm innebär att trafiken väster om staden leds genom 20 kilometer tunnlar, och den planerade Östlig förbindelse-tunneln kommer att öka mobiliteten i huvudstaden ytterligare. 

Gemensamt för de här projekten är insikten om att tunnelinvesteringar – och tullavgifter för att betala tillbaka investeringen – ger bättre trafikförhållanden och dessutom möjliggör fantastiska parker och stadsytor där invånarna kan mötas i det fria.

Tunnlar har lett till betydligt bättre trafikförhållanden och gjort plats för fantastiska parker och stadsytor där invånarna kan mötas i det fria.
Tommy Olsen Project Director, COWI

Stadsutveckling ÄR DET VÄRT DET?

Även i Köpenhamn ökar takten i stadsplaneringsarbetet. Metro Cityringen ger 17 nya tunnelbanestationer och tillhörande stadsmiljöer, ny järnväg byggs mellan Köpenhamn och Ringsted och så byggs Nordhavnsvejen som senare ska kompletteras med en tunnel till Nordhavn. Sådana stora infrastrukturprojekt skapar bättre förutsättningar för mobilitet och skapar utrymme för nya, spännande stadsmiljöer.

Arbetet med hållbar stadsutveckling möter dock ofta hinder i städer runt om i världen. En av de största utmaningarna är att investeringar i grönytor sällan är ekonomiskt hållbart om man utgår från de traditionella socioekonomiska modellerna. Detta gäller särskilt i projekt med vägtunnlar för att frigöra utrymme – något som allt fler ser som det effektivaste sättet att göra plats för den ökande befolkningen i städerna.

Vår tid präglas av en allt hårdare kamp om offentliga medel, politiskt motstånd mot vägavgifter i vissa länder och avancerade kostnads-nyttoanalyser. Vår erfarenhet är därför att många stora investeringar i grön stadsutveckling stoppas redan på idéstadiet.

Här är några frågor att fundera på: Går det att sätta ett värde på grönytor? Får stadsbor som motionerar i parker och andra grönytor bättre hälsa, så att de belastar vårdsystemet mindre? Förbättras människors välbefinnande genom att grå betong byts ut mot material och miljöer som är vackrare att se på? Gör parker att barn kommer att leka mer ute med varandra och tillbringa mindre tid ensamma hemma med mobilerna? Har det något socioekonomiskt värde?

Det finns många frågor, men väldigt få svar, eftersom det saknas forskning och verktyg på de här områdena. Vad gäller vatten i stadsmiljöer, till exempel investeringar i klimatanpassning, ser vi att värdena ökar, eftersom sådana investeringar sätts i relation till de enorma belopp som försäkringsbolagen skulle tvingas betala ut vid översvämningsskador och andra svåra följder av klimatförändringen.

Risken är att vi missar fördelarna med grön infrastruktur när vi utreder inför samhällsinvesteringar, helt enkelt för att metoderna för ekonomisk värdering inte är tillräckligt bra.  
Michael Knørr Skov Vice President, COWI
Eftersom det saknas liknande värderingsmetoder inom stadsutveckling är det svårt att få fram ett bra informationsunderlag för beslutsfattare om kostnader och fördelar med investeringar i tunnlar som ger plats för grön infrastruktur. Risken är att vi missar fördelarna när vi utreder inför samhällsinvesteringar, helt enkelt för att metoderna för ekonomisk värdering inte är tillräckligt bra.

Det handlar om invånarnas bästa

Hållbara lösningar måste vara hållbara ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det går att åstadkomma hållbar stadsutveckling som skapar värdefulla grönytor och minskar trafikträngseln och samtidigt stärker skyddet mot skyfall och översvämningar som en del av klimatanpassningen. Vi kan bidra till att skapa omfattande beslutsunderlag för de politiker som styr utvecklingen i världens städer.

I många städer pågår redan viktiga, lovande projekt i den här riktningen, men för fortsatta investeringar krävs ett långsiktigt synsätt och lösningar som inrymmer alla typer av trafik (såväl dagens som framtidens). Dessutom måste invånarnas önskemål om levande, attraktiva stadsmiljöer tas på allvar.

Kontakta oss

Michael Knørr Skov
Vice President
Urban Planning and Transport

Tel: +45 21194402

Kontakta oss

Tommy Olsen
Project Director
Tunnels and Underground Infrastructure

Tel: +45 28431017

Om Michael Knørr Skov

Jag är civilingenjör i stads- och trafikplanering med särskilt fokus på trafikträngsel och mobilitet.  

Trafikstockningar är ett växande problem i de flesta länder. För att skapa bättre beslutsunderlag på det här området deltog jag i arbetet med att utveckla en metod för att beräkna de socioekonomiska kostnaderna av trafikträngsel och förseningar. Metoden är ett viktigt verktyg för att analysera trängsel på de stora vägarna, längs transportkorridorer och vid knutpunkter.

Jag är fascinerad av den fysiska samhällsutvecklingen och vill bidra till mer välgrundade och hållbara beslut som främjar mobilitet, en god infrastruktur och människovänliga städer. 

Om Tommy Olsen

Jag är bygg- och geoteknikingenjör i grunden.  

Under design- och planeringsfaserna kan vi omsätta idéer och design i praktiken så att de kommer till nytta i våra samhällen. I projektledning kombineras de rent tekniska aspekterna med ledarskap och utveckling av projekt, människor och verksamhet. Det är det som driver mig. Det, och processen med att omvandla kundernas behov till tydliga mål och riktlinjer för designteamet.  

Geoteknisk design är ett av de mest komplexa och utmanande ingenjörsområdena, och det finns gott om spännande internationella karriärmöjligheter. Jag har jobbat med projekt i Skandinavien, Storbritannien, Irland, Tyskland, Frankrike, Grekland, Turkiet, Qatar, Kina och Sydkorea.