Framtiden är ljus för solcellerna

Energi Insights

2019-12-18 / Ulrik Pettersson

Utvecklingen inom solceller går fort, och i framtiden finns hopp om solceller som kan ”målas” direkt på taket. Utmaningarna handlar idag om att visa var solenergi kan användas, på sikt växlande tillgång till solsken och hur energin ska lagras.

Solcellerna blir hela tiden billigare och mer effektiva, och på fem års sikt kommer den utvecklingen att fortsätta. På global nivå kan man vänta sig cirka 15–20 procents tillväxt per år och i Sverige växer marknaden nu med 100 procent i årstakt. Framför allt kommer marknaderna för solel växa i Asien, och troligen också i de oljeproducerande länderna i Mellanöstern. Behovet av billig el är skriande i exempelvis Kina, och den trånga sektorn är ofta elnäten som inte håller för den snabba expansionen.

På närmare håll, i Tyskland, Österrike och Schweiz, har utvecklingen också hållit på längre än i Sverige, och kommit längre. Det beror inte minst på att investeringsviljan hos villaägare generellt är större än i Storbritannien eller Sverige. Men det händer saker också här.

Projektet EST – ”Optimerad takrenovering för Effektiva SolcellsTak” drivs av RISE, Research Institues of Sweden tillsammans med fastighetsägare, Göteborgs stad, Chalmers och konsulter, bland annat från COWI. Projektet startade 2018 och planeras pågå till 2021 och syftet är att fördjupa tidigare forskningsresultat på området och förankra dessa i faktiska renoveringsprojekt.

Konkret handlar det om byggnader som ska renoveras med solcellstak, och ekonomi och effektivitet är i fokus.

Tekniska utmaningar

Såhär långt går projektet bra, trots en del mindre problem på vägen med bland annat bygglov. Andra utmaningar har handlat om rent tekniska detaljer med befintliga installationer som varit i vägen för panelerna. Intresset bland fastighetsförvaltare ökar hela tiden, inte minst i takt med att de tekniska innovationerna kommer slag i slag.

Engagemanget från branschen har ökat bara sedan projektet inleddes. Flera av de stora aktörerna som till exempel Lindab, Soltech och Midsummer är intresserade och inser mer och mer vilken potential det här området har. Min roll är att företräda konsultsidan i projektet, och det är en viktig roll. Ofta är det konsulterna som föreslår olika tekniska lösningar i arbetet med projektering och förstudier.

Vi omsätter erfarenheterna i ett annat projekt tillsammans med Lokalförvaltningen i Göteborg. Deras uppgift är att förvalta cirka 2000 byggnader, i huvudsak skolor, förskolor och äldreboenden. De har ett politiskt beslut på att 60% av elen som används i husen ska komma från förnyelsebar el, framför allt solceller. De förbinder sig att lägga 30 miljoner kronor per år för att installera solceller, både på befintliga byggnader och nyproducerade.

Solcellstak i stor skala

Min roll som sakkunnig solenergi är att hjälpa Lokalförvaltningen att bestämma vilka byggnader som passar bäst för att utrustas med solceller, som en förberedelse för entreprenörerna. Skalan i sig är intressant – Lokalförvaltningen i Göteborg är en av Sveriges största aktörer på området.

Kriterierna jag tittar på, tillsammans med andra kollegor på COWI, är både tekniska, ekonomiska och geografiska. För att solcellerna ska bli effektiva måste de placeras i sydläge, enkelt uttryckt. Byggnadens tak får inte vara för gammalt för att säkerställa att taktäckningens livslängd är minst lika lång som solcellernas. Vi har också ett krav på att en anläggning inte ska vara mindre än 30 kilowatt – ju större man bygger, desto lägre kostnad per producerad kilowatt. Kravet är också att högst 50 procent av den producerade elen ska gå ut på nätet. Värdet av elen man producerar och använder själv är ungefär en krona per kilowattimme, medan elen man lägger ut i nätet betalas med cirka 35–40 öre, så det finns en ekonomisk aspekt, jämte den hållbarhetsmässiga.

Solceller som målas

Blickar man längre fram, kanske 20–25 år, så tror jag det ser helt annorlunda ut. Redan idag pågår försök med perovskit, ett mineral som kommer att leda till lösningar där man helt enkelt målar på solcellerna på fasader och tak. Sen ansluter man en kabel och har el. Andra lösningar som ligger i framtiden handlar om att bygga likströmsnät. Solcellerna producerar ju likström, apparaterna de ska driva likaså så egentligen förlorar man bara energi på att omvandla till växelström.

Lagringen av el är en utmaning, särskilt här i Sverige där skillnaden är så stor mellan sommar och vinter. Batterierna utvecklas ständigt, men personligen tror jag att vätgas kommer att bli vanligare i framtiden. Med hjälp av el och vatten kan man framställa vätgas som sedan kan lagras tills energin behövs. Jag tror också att vi kommer få se mer av diversifiering i prissättning – om 15 år kanske det är gratis att ladda sin elbil när solen skiner, men dubbelt så dyrt när det är mörkt.

Vi kommer också få se fler innovativa idéer – jag läste om en idé att använda nyproducerade elbilar som temporära energilagringsställen under tiden de väntar på leverans till kund, som ett exempel. Det kommer att komma fler! Jag ser fram emot att vara med på denna resa.


Om experten

Jag har varit verksam i branschen sedan 1999 när jag var nyexaminerad från Mälardalens högskola. Jag har också gått civil maskinteknik i Linköping. Solenergi har alltid fascinerat mig – att man kan skapa så mycket kraft av något som liksom bara finns där, alltid, det är jättehäftigt! Det finns inga baksidor med solceller, det kostar självklart energi att tillverka dem, men den investeringen är betald på två år. Och så slipper vi fossilförbränning.

Det jag gillar med jobbet är att få vara med från idé till att det sitter på plats och kan följas upp. Från idé till verklighet, det tilltalar mig.

Kontakta oss

Ulrik Pettersson
Head of Section
Buildings, West, Sweden

Tel: +46 768 56 19 82