delade, smarta mobilitetstjänster förändrar städerna

2018-01-23 / Øystein Berge

En våg av eldrivna självkörande fordon är på väg att förändra världens städer. Här beskriver vi hur digitaliserade transporter kommer att påverka dig, näringslivet och samhället under de närmaste åren.

Självkörande bilar handlar om mer än den kittlande känslan av att släppa ratten. Det är början på en ny era som kommer att ha enorma effekter på miljön och på stadsplanering, och som gör det möjligt att leva stadsliv på helt nya sätt.

Det är en spännande teknisk utveckling, men den medför också risker.

Självkörande fordon kan öka stadsutbredningen och konkurrera ut kollektivtrafiken, vilket leder till mer trafik och lägre produktivitet i städerna.

För att skapa en hållbar framtid för våra städer måste beslutsfattare och stadsplanerare utforma lagar, regler och städer för att undvika de här fallgroparna och att ta vara på den hållbarhetspotential som den nya tekniken för med sig.

9 av 10 bilar ska bli överflödiga

Självkörande programvara finns redan i Teslas bilar. Uber har lanserat en ny affärsmodell för transporter. Vad händer om självkörande fordon kombineras med den framväxande delningsekonomin? Svaret kan vara en on-demand-delningstjänst för elbilar. Om vi kombinerar den nya tekniken med kollektivtrafik med hög kapacitet blir 9 av 10 bilar i en medelstor europeisk stad överflödiga, enligt en OECD-rapport.

De nordiska länderna finns bland de 18 europeiska länder som förbereder sig för den självkörande bilens tid. 2018 införs en on-demand-tjänst i Oslo med 10-50 självkörande minibussar som placeras ut i staden. Tjänsten kommer att bli helt integrerad med kollektivtrafiken redan i år.

Vi behöver smartare mobilitetstjänster för att uppfylla individuella behov i dag och för att skapa en hållbar framtid. Alla vill kunna förflytta sig så fritt och enkelt som möjligt och samtidigt känna sig trygga i att de tar hänsyn till miljön. Och det måste vara enkelt. – Ruter (ansvarar för kollektivtrafiken i Oslo och Akershus i Norge)

Säkerhet på vägarna

Självkörande lastbilar, bussar och bilar förekommer redan på vägar över hela världen. Googles självkörande bilar har färdats 560 000 mil på riktiga vägar runt om i världen sedan 2009. Utöver detta har 160 miljoner mil körts i simulatorer bara under 2016. Tesla, GM, Volvo och andra biltillverkare gör nu stora investeringar för att förbereda sig inför det stora skifte som väntar i form av mer elektrifiering och fler självkörande fordon.

Enligt Waymo, som är Googles bolag för självkörande bilar, beror 94 procent av trafikolyckorna i USA på den mänskliga faktorn. 2013 dog 1,2 miljoner människor över hela världen på grund av trafikolyckor. Kostnaden för världens samhällen uppskattas till 1 000 miljarder dollar per år, enligt Waymos säkerhetsrapport för 2017. Forskning visar att tekniken ofta är en betydligt bättre bilförare än människan.

Självkörande bilar kan rädda tusentals liv varje år och minska kostnaderna för skador med mångmiljardbelopp. Kommer det ens att vara lagligt för människor att köra bil år 2050?
En självkörande bil tar dig precis dit du vill. Det är ett bekvämt sätt att resa, men det kan leda till betydligt mer trafik på gatorna.
Øystein Berge Senior Specialist, COWI

Stadsutbredning eller produktiva städer

Europa är det enda område i världen vars totala befolkning förväntas minska fram till 2050. Europas invånare åldras också snabbare än någon annanstans i världen, och andelen människor i arbetsför ålder minskar.

För att bevara vår ekonomiska konkurrenskraft och finansiera framtidens välfärd måste vi öka produktiviteten och tillväxten. Data visar att  produktivitetstillväxten i Europa tappar fart. Städer har en nyckelroll för att möta den här utmaningen, Städer har en nyckelroll för att möta den här utmaningen, eftersom produktiviteten är högre i städer än i andra områden. Och täta städer är mer produktiva än glesa städer. 

Politiska beslut för transporter och markanvändning är viktiga verktyg för att öka produktiviteten. Självkörande bilar gör det lättare att bygga tätare städer med högre produktivitet

Komfort, identitet och frihet

Personbilen har en fantastisk historia bakom sig. För många människor är bilen är en del av deras identitet och dessutom en frihetssymbol. Även om bildelning blir allt vanligare vill många vuxna fortfarande helst äga sin egen bil. Hur kan då en framtid med självkörande bilar se ut? Här tittar vi närmare på tre olika scenarier:

Scenario 1: Privatägda bilar

I det här scenariet används självkörande bilar på samma sätt som bilar används i dag. Det innebär dock inte att vår bilanvändning kommer att vara densamma, eftersom självkörande bilar ger helt nya möjligheter. Bilpendling kommer att bli lättare. Eftersom du inte behöver köra bilen själv kan du till exempel jobba på vägen. Dessutom kommer det att finnas bilar för barn, funktionshindrade och andra som inte kan köra själva.

Resultatet av det här blir ökad bilanvändning. Det här scenariet gör bilar mer attraktiva, på bekostnad av andra transportmedel. Enklare pendling bidrar till mer stadsutbredning, vilket sänker produktiviteten. Trafiken kommer också att öka vilket ökar utsläppen och behovet av kostsamma väginvesteringar. Det här scenariot medför alltså negativa samhällseffekter.

Scenario 2: Mobilitet som tjänst i kombination med privatägda bilar

Det här scenariet utgår från en kombination av privatägda bilar och olika typer av bildelningstjänster. En marknad för mobilitetstjänster (MaaS) utvecklas, där biltillverkare, taxiföretag och teknikföretag som Uber och Google erbjuder ett stort utbud av transporttjänster.

Marknadsandelarna för de här tjänsterna avgörs av prismekanismerna. Beslutsfattare kan också underlätta bildelning genom att använda skatter och regelverk som styrmedel.

En ökad användning av mobilitetstjänster leder till mindre trafik och därmed mindre utsläpp, kortare restider och minskat behov av väginvesteringar.

Scenario 3: Förbud mot privatägda bilar

I det här scenariet är det förbjudet för privatpersoner att äga bilar. Alla transporter sker inom ett integrerat kollektivtrafiksystem för samtliga transportmedel.

En resa kan då se ut så här: resenären bokar sin önskade resa genom en app och hämtas upp av en självkörande bil eller buss. Färden går till närmaste tunnelbanestation där resenären tar tåget till den station som ligger närmast resmålet. Om det behövs ansluter en annan självkörande bil eller buss för den sista delen av resan.

Det här kanske låter som science-fiction, men det är ändå en idé som vi behöver överväga eftersom den kan ge enorma positiva effekter för samhället.

I det här scenariet finns inga privatägda bilar och alla transporter sker inom ett enda system som samlar alla transportmedel. En resa kan då se ut så här: Du bokar din önskade resa genom en app och hämtas upp av en självkörande bil eller buss som tar dig till närmaste tunnelbanestation, där du tar tåget vidare. Om det behövs kan du sedan plockas upp av en annan självkörande bil eller buss vid ankomststationen.  

OECDs International Transport Forum har genomfört en studie av de möjliga effekterna på trafiken i Lissabon. Studien visar att antalet bilar kan minskas med över 90 procent utan att det påverkar resenärerna negativt. Andra studier från Lissabon och Helsingfors har senare bekräftat resultatet. 

Det är möjligt att åstadkomma betydligt mindre trafik, kraftigt minskade föroreningar, effektivare transporter och bättre städer med mer plats över till de människor som bor där.
Haken? Att du går miste om frihetskänslan av att äga din egen bil.

Studien visade att det här scenariet gör det möjligt att erbjuda likvärdiga eller bättre transporter än i dag – även om endast 5 procent av dagens bilar finns kvar. Resultatet av studien har senare bekräftats av andra studier i Lissabon och Helsingfors.

Det här scenariet innebär alltså betydligt mindre trafik, kraftigt minskade föroreningar, effektivare transporter och bättre städer med mer plats över till de människor som bor där. Men det finns förstås en hake – att du går miste om frihetskänslan av att äga din egen bil.

Hur kommer framtiden att se ut?

Det första scenariet medför negativa samhällseffekter. Det är tydligt att vi behöver gå över till mer delade mobilitetslösningar för att öka kvaliteten i våra städer och minska föroreningarna.

Täta, människovänliga städer är oförenligt med lösningar som innebär att det sitter en enda person i varje fordon. Att fortsätta som vanligt är inget alternativ, med tanke på de miljöproblem vi står inför.

Frågan vi måste ställa oss är: hur nära scenario tre kan vi komma utan att inkräkta på enskildas valfrihet?Det här är ingen teknikfråga – det handlar mer om politik och vårt mentala bilberoende.Den viktigaste förändringen kanske är den som sker i våra huvuden: i vårt sätt att tänka på transporter.

FAKTA

  • Hälften av världens befolkning (3,5 miljarder) bor i dag i städer
  • 2030 kommer nästan 60 procent av befolkningen att bo i tätorter
  • 95 procent av stadsutvecklingen under de kommande decennierna kommer att ske i utvecklingsländerna
  • 828 miljoner människor bor i slumområden i dag, en siffra som ständigt ökar
  • Världens städer tar endast upp 3 procent av landytan men står för 60-80 procent av energiförbrukningen och 75 procent av koldioxidutsläppen
  • Den snabba urbaniseringen för med sig stora påfrestningar på färskvattenförsörjningen, avloppssystemen, livsmiljön och folkhälsan
  • Samtidigt kan tätbefolkade städer ge effektivitetsvinster, främja tekniska innovationer och minska resurs- och energiförbrukningen

Källa: FN:s mål 11 för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen

 

OM EXPERTEN

Jag har en mastersexamen i ekonomi, och dessutom har jag studerat socialantropologi, historia och filosofi vid Universitetet i Oslo och Humboldt-universitetet i Berlin.

Sedan 2013 har jag använt mina kunskaper i humaniora och ekonomi på COWI. Den här kombinationen av färdigheter välkomnas av stadsplanerare som söker nya vägar för att utveckla produktiva städer.

Jag är övertygad om att om vi planerar staden så att transportbehoven minskar, kan vi lösa många problem med infrastruktur och miljö. Utöver att städerna blir grönare finns det också andra fördelar, till exempel förtätning, som faktiskt ökar produktiviteten och välståndet i staden.

Vi är många som jobbar med det här och drar i samma riktning. Efterfrågan på hållbar stadsutveckling växer sig allt starkare.

Läs mer om Øystein här. 

Kontakta oss

Øystein Berge
Specialist
Spatial planning and Landscape architecture, Norway

Tel: +47 93041416