ITS minskar trafikträngseln och minimerar koldioxidutsläppen

2018-12-11 /  Rasmus Guldborg Jensen och Jens Toft Wendelboe

I städer över hela världen står man inför allt större trafikutmaningar, med mer trängsel och ständigt ökande koldioxidutsläpp från transporter. Intelligenta transportsystem (ITS) kan vara en del av lösningen.

Allt fler människor i världen flyttar till städer. Enligt FN:s prognoser kommer 6,4 miljarder människor, eller 66 procent av världens befolkning, att bo i städer 2050.

Den här utvecklingen kommer att leda till större krav på mobilitetslösningar och luftkvaliteten i städerna. Redan i dag står fordonstrafiken i städer för 23 procent av de totala koldioxidutsläppen i världen, och andelen ökar ständigt – fram till 2050 kan det öka till närmare 60 procent.

Att reglera trafiken i städer är en svår balansgång mellan effekt, funktion, tillgänglighet, säkerhet och hållbarhet. I många stora städer är det dessutom ont om plats, så att det inte går att bygga ut vägnätet. Behovet av alternativa lösningar är alltså stort.

Sensorer och datorteknik för mindre trängsel

En typ av teknik som kan lindra trafikproblemen i städerna är ITS, intelligenta transportsystem, med avancerade sensorer för att samla in data och kraftfull dator- och kommunikationsteknik.

Målet är att minimera trängseln på vägarna, öka trafiksäkerheten och mobiliteten och minska miljöavtrycket. Och ITS underlättar inte bara för fordonstrafiken, det kan också användas för att reglera gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik.

Det finns flera olika sätt att definiera ITS, och begreppet innefattar många olika verktyg. De mest välkända är till exempel navigeringssystem, dynamisk trafikinformation via olika kanaler, trafiksignalsystem och automatiska betalningssystem (för parkering, vägavgifter och vägtullar), men i en vidare mening kan ITS också innefatta andra typer av teknik, till exempel självkörande fordon.

ITS används i dag i stora delar av världen och det finns gott om exempel på hur ITS har löst såväl lokala som globala problem.

40 procent färre trafikolyckor

Ett sådant exempel är Bologna i Italien. I Bologna ville man minska antalet trafikolyckor och personskador i trafiken. En stor studie visade att 83 procent av trafikolyckorna orsakades av dåligt förarbeteende. Lösningen var att införa ett automatiskt övervakningssystem, Star, vid ett antal korsningar. Kameror monterades så att information om trafikförseelser omedelbart kunde skickas vidare till polisen.

Inom ett år hade det här systemet minskat antalet trafikolyckor med 40 procent och personskadorna minskade med 48 procent.

Ett annat exempel är Venedig och den närbelägna staden Mestre i Italien. Båda städerna hade stora problem med trafikstockningar och dålig luftkvalitet. Därför infördes trängselavgifter för biltrafiken i de här stadsområdena 2011. En ITS-lösning gjorde det möjligt att registrera passerande fordon automatiskt.

Resultatet blev att fordonstrafiken i städerna minskade med tio procent, så att trängseln minskade och luftkvaliteten förbättrades.

ITS gör det lättare att nå klimatmål och kortar restider

COWI arbetar just nu med flera stora ITS-projekt i Danmark och andra länder. I Danmark pågår till exempel ett ITS-program i Köpenhamn och vi deltar i anbudsprocessen för OCIT-baserade lösningar i Århus.

ITS-programmet i Köpenhamn består av flera delar. En av delarna är ett initiativ från Köpenhamns stad som vill minska restiderna i nio utvalda trafikkorridorer och samtidigt sträva mot stadens klimatmål om koldioxidneutralitet 2025.

Initiativet förväntas öka framkomligheten för bussar och cyklar i vissa trafikkorridorer och bidra till att minska de årliga koldioxidutsläppen med 25 000 ton efter 2025. Som jämförelse kan nämnas att de totala trafikutsläppen uppgick till omkring 380 000 ton 2010.

För att klara den här utmaningen används ett CTMS (centralt trafikstyrningssystem). Det är en ITS-lösning som samlar in trafikdata i realtid och använder dem för att reglera korsningar längs nio utvalda trafikkorridorer, beroende på vilka trafikanter som behöver prioriteras. Till exempel kan ”gröna vågor” skapas för cyklister och bussar så att de inte behöver stanna vid rödljus.

Det innebär att ITS ökar mobiliteten för utvalda vägtrafikanter och minimerar deras restider, vilket kan göra att fler väljer att färdas med buss och cykel.

En annan ITS-lösning i Köpenhamn innebär att ombordenheter monteras i lastbilar och fasta vägenheter monteras vid korsningar.

Målet är att utnyttja den information som kommuniceras mellan de här enheterna, till exempel för att förlänga perioden med grönt ljus för att minimera antalet start och stopp för lastbilar i korsningar, och därmed minska koldioxidutsläppen. Ett liknande system används redan för bussar över hela Danmark.

De här ITS-initiativen i Köpenhamn har bland annat gett följande resultat:

• Minskad restid med upp till två minuter på vissa busslinjer under rusningstid
• Minskad restid med upp till 30 sekunder för cyklister i vissa korridorer
• Färre stopp för cyklister.

På längre vägavsnitt kan man förstås spara ännu mer tid, beroende på vägval, och det kan bli en viktig faktor för människors transportval.

Enklare åtkomst till Big data leder till nya möjligheter

Det som gör ITS högintressant är möjligheterna att utnyttja relevanta trafikdata i större utsträckning. Tack vare digitaliseringen och utvecklingen av ny teknik är det i dag enklare än någonsin att samla in stora mängder data. 

Därmed utvecklas även ITS snabbt, och tekniken är mycket lovande. Det som verkar omöjligt i dag kan bli verklighet i framtiden allt eftersom ny teknik och nya verktyg för datainsamling utvecklas. Självkörande fordon och artificiell intelligens är bara två exempel på teknik som sannolikt kommer att ses som en del av framtidens ITS.

En annan viktig komponent i framtidens verktyg är förbättrade navigeringssystem. Dagens navigeringssystem hjälper människor att ta sig från punkt A till punkt B baserat på data från ett transportsätt. Med framtidens MaaS-teknik (mobilitet som tjänst, mobility-as-a-service) kan integrerade, plattformsbaserade lösningar samlas på en enda plattform.

En sådan plattform ger tillgång till olika transportsätt och transporttjänster via en digital infrastruktur. Tekniken kan också användas för att föreslå alternativa transportsätt för medborgarna och därmed främja grönare transportval.

Många beslutsfattare på såväl nationell som regional och lokal nivå är i dag väl medvetna om möjligheterna med ITS. Tyvärr är ITS-lösningar ofta lågprioriterade eftersom de är mindre synliga än nya vägar och broar och genererar mindre trafikförbättringar.

ITS är dock betydligt billigare än stora vägprojekt, och det är därför en viktig och innovativ del av lösningen på framtidens mobilitetsproblem.