Klimatförändringarna påverkar våra städer och vi behöver tänka nytt i stadsutvecklingen

Klimatförändringar Insights

2019.07.11 / Marie Haeger-Eugensson

Medvetenheten om att ta med miljöaspekter när man projekterar stadsdelar, industrier och byggnader ökar för varje dag. Att tidigt i projektet ta till sig faktorer kring komfortklimat så som vind och temperatur, luftkvalitet och buller kan spara stora pengar. Och modellerna för hur man ska räkna utvecklas hela tiden.

Förr upptäckte kanske en byggherre att en miljö skulle bli för bullrig eller vindutsatt redan när bygget var igång, och då var det för sent.

Med hjälp av avancerade 3D beräkningsmodeller kan vi gå in i tidiga planeringsskeden och visa om ett område kommer bli utsatt för höga halter av luftföroreningar. I de fall detta sker kan förändringar föreslås och testas och därmed förhindra sena stopp och/eller omtag i byggprocesser som medför ökade kostnader.

En typ av åtgärd kan vara att bygga högre. Vi vet att höga byggnader skapar högre vindhastigheter i markplan, vilket kan hjälpa till att vädra bort föroreningar. En annan åtgärd som kan användas är vegetation där vi ofta samarbetar med landskapsarkitekterna.

Påverkan från buller och luftföroreningar vid befintliga eller kommande byggen eller infrastrukturprojekt ökar behov av utredningar

Idag pågår massiva infrastrukturprojekt i många städer - inte minst i Göteborg, Stockholm och Malmö. Många av de nya byggprojekten görs i miljöer som tidigare, av olika skäl, inte exploaterats. Här finns ofta en stor påverkan från både buller och luftföroreningar, varför behovet av dessa typer av utredningar har ökat och måste tas hänsyn till i den urbana planeringen.

I sådana projekt ses ofta stor påverkan från både buller och luftföroreningar samt stor påverkan på komfortklimatet och det i en miljö som redan är hårt utsatt för buller och föroreningar. Vid byggnation av höga hus ökar även risken för förhöjda vindhastigheter i markplan vilket kan begränsa användningsområdet kring dessa byggnader, varpå även här kan behövas åtgärder.

Vid byggnation av till exempel Västlänken i Göteborg och Ostlänken utanför Stockholm eller andra byggprojekt som pågår under längre period och speciellt i tätortsnära miljöer kan både luftkvaliteten, med hänsyn till partiklar och damning, samt buller behövas utredas. För att veta när och hur dessa behöver utredas har vi gjort två FoU-projekt och tagit fram riktlinjer på uppdrag av Trafikverket respektive Naturvårdsverket för att kunna komma med rekommendationer – det kan exempelvis handla om att avstå från viss form av byggnation vid viss väderlek för att inte höja halterna av luftföroreningar ytterligare eller att en viss typ av modell måste användas i tätbebyggda miljöer.

Höjda temperaturer påverkar människors hälsa

Det diskuteras mycket om olika klimateffekter i media. Det man främst menar är effekter av ett framtida förändrat klimat men även en förändrad stadsmiljö i form av mycket höga byggnader eller att kraftig förtätning riskerar att påverka stadens/kvarterets klimat med avseende på temperaturen minst lika mycket som den framtida förändringen och då med omedelbar verkan efter byggnation. En framtida global uppvärmning kommer att ändra förutsättningarna på flera plan.

När det gäller framtida förändring vet vi sedan tidigare att vi kan förvänta oss mer extremväder vilket innebär fler tillfällen med förhöjt vattenstånd, längre och kraftigare perioder med både värme och kyla. Av dessa exempel har främst vattenståndsförändringar diskuterats under flertalet år, sannolikt mycket på grund av att det får stora direkta ekonomiska effekter på samhällsfunktioner. När det kommer till effekten av till exempel mer frekventa värmeperioder har detta visats påverka människors hälsa med bland annat ökad dödlighet och sjukhusinläggningar som följd.

Denna effekt har hittills främst diskuterats för södra Europa men forskning har visat att även vi i Sverige påverkas eftersom vi är ovana vid höga temperaturer. Denna effekt kostar också samhället pengar men är inte lika tydlig och inte heller lika utredd, framför allt inte i Sverige.

Klimatförändringar påverkar byggindustrin

Eftersom man nu genomför så stora strukturomvandlingar av våra urbana områden finns en fantastisk möjlighet att genom god och genomtänkt urban planering ta hänsyn till både bebyggelsens påverkan på det lokala klimatet, effekten av det framtida klimatet samt att luft och buller inte försämras.

Med ett framtida varmare klimat kommer det även att krävas att byggbranschen tar till sig de här nya rönen i ökad grad då det sannolikt kommer att påverka exempelvis dimensionering av kylning/uppvärmningsbehov i framtiden, och därmed hur man bygger. Det kommer sannolikt inte att vara relevant att använda gamla beräkningar för ett standardklimat som hittills varit oförändrat i drygt 30 år. På forskarnivå finns det en medvetenhet, och kunskaperna börjar sprida sig också till beställarsidan och till byggbranschen.

En kommande elektrifiering av bilarna ger också ändrade förutsättningar. Kväveoxidutsläppen från bilen kommer att bli mycket lägre och i bästa fall gå ned till noll, men samtidigt prognosticeras idag inte motsvarande minskning för partikelhalterna. I till exempel Göteborg beräknas ca 70 procent av partiklarna i luften komma från uppvirvling av slitagepartiklar som ackumulerats på vägbanan. En elbil orsakar alltså lika mycket uppvirvling av partiklar som en äldre modell.

Nya riktlinjer för hur man ska modellera i stadsmiljö

Viktiga frågor i framtidens urbana planering är sannolikt: Vilka krav kommer det att ställa när vi planerar städer i framtiden? Hur hanterar vi bäst alla effekter av klimatförändringen? Och vilka faktorer blir viktiga när vår mobilitet ändras?

COWI har nära band till akademin och forskningen och medverkar till att utarbeta olika typer av riktlinjer t.ex. för att förbättra arbetet med miljömodellering inom olika områden. Under 2019 kommer Naturvårdsverket t.ex. att presentera riktlinjer för hur man ska modellera i stadsmiljö, riktlinjer som jag har tagit fram på Göteborgs Universitet i samarbete med SMHI och som kommer att användas i vårt jobb på COWI.

Om experten

Jag heter Marie Haeger-Eugensson och är naturvetare och disputerade inom urbanklimat. Under 15 år arbetade jag på IVL Svenska Miljöinstitutet, framför allt med att bygga upp metoder och modeller för att göra beräkningar av luftföroreningar, både i makroformat och ner på gatunivå.

Sedan fem år arbetar jag med liknade frågor på COWI som chef för gruppen Miljöplanering och hållbarhetsanalyser men kommer från och med 1 augusti enbart arbeta med forskning och utvecklingsfrågor på hela Miljöavdelningen på COWI inom min nya tjänst som teknisk chef. Jag har kvar en fot i den akademiska världen och arbetar på 20 procent på Göteborgs Universitet (GU) där jag undervisar, ansvarar för examensarbeten och verkar för att forskningen ska bli mer applicerbar till verkligheten.

När jag började på 1990-talet var vi ett fåtal personer i Sverige som jobbade med dessa heltäckande frågor från klimat till luftkvalitet och klimatkomfort , idag är vi över tio bara på COWI och på GU ytterligare fler. Det är ett spännande område där jag även vill bidra framöver med min expertkunskap och med koppling till både forskning, nya studenter och direkt till verkligheten genom olika konsult- och utvecklingsuppdrag.

Kontakta oss

Marie Haeger-Eugensson
Head of Section
Water and Environment, West, Sweden

Tel: +46 732 34 22 06