Kottar från skogen kan bli framtidens flygbränsle

2018-03-23 / Alina Hagelqvist

Människor reser mer och mer i luften. Antalet flygresenärer ökade med 6,5 % mellan 2015 och 2016, enligt Airports Council International (ACI). Det betyder att koldioxidavtrycket är enormt stort – och så även behovet av grönare alternativ.

Alla som har flugit över eller åkt tåg genom Sverige har sett hur stor del av landets 441 000 kvadratmeter som täcks av skog. Hela 55 % av Sveriges yta är faktiskt täckt av skog – att jämföra med 31 % sett över hela jorden.

I dag pågår en stor diskussion om det moderna skogsbrukets effekter och följdverkningar på artrikedom och biologisk mångfald, men faktum är att så gott som alla skogar i Sverige är resultatet av någon form av skogsbrukspraxis. Om vi bestämmer oss för att se skogen som en resurs är nästa steg att ställa oss frågan – hur kan vi utnyttja den på bästa sätt?

Hur skulle det vara om flygbränsle kunde framställas med bara förnybart skogsmaterial? Förnybart material skulle definitivt kunna vara lösningen för att minska koldioxidutsläppen från den ökande flygtrafiken.

Är resenärerna beredda att betala för det

Fly Green Fund, en ekonomisk förening i Karlstad, har funderat över de här frågorna i flera år. Tanken är att uppmuntra till framställning av grönt flygbränsle och att ge både resenärer och flygbolag chansen att välja det.

Affärsaspekten är förstås det viktigaste av allt. Många håller med om att det finns ett stort behov av att flygbolag och resenärer väljer grönare alternativ – men hur mycket är de villiga att betala för det? Resenärerna kanske är villiga att betala tio procent mer om de vet att hälften av flygbränslet är förnybart.

Men är de beredda att betala 50 % mer? Det är förstås en av de viktigaste frågorna för flygbolagen. Dessutom är de beroende av att ha tillgång till pålitliga leveranser. Det räcker inte med att någon framställer några fat med grönt flygbränsle då och då. Om grönt bränsle ska kunna få ett stort genombrott måste det finnas en certifierad tillverkningsprocess och storskalig produktion – vilket kräver stora investeringar.

Socker, svartlut och träflis

COWI, IVL Svenska Miljöinstitutet, Fly Green Fund, Swedavia, Luleå tekniska universitet och Jämtlandsgas har bildat ett konsortium med visionen att etablera ett svenskt bioraffinaderi som kan erbjuda flygbolagen bränsle som framställts av förnybara råmaterial. 80 % av projektet finansieras av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

Projektet har två huvudsakliga fokusområden: råmaterial och teknik.

Källorna till råmaterialet är träflis och svartlut.

Träflis är en restprodukt från skogsavverkning. I dagsläget blir det mesta kvar vid avverkningsplatsen, där det långsamt förmultnar. Svartlut är en biprodukt av massatillverkning som uppstår under sulfatprocessen, och som består av de kokkemikalier som återvinns under processen samt vedsubstans som frigjorts från träet och förbränts.

Den tekniska processen innefattar en omvandling av syntesgas som uppstår när organiska råmaterial förgasas till ett syntetiskt kolvätebaserat drivmedel. Tidigare har det funnits intresse för att raffinera råmaterialen genom fermentering, vilket liknar processen för att framställa etanol som drivmedel. I januari gick startskottet för ett projekt för att fermentera skogsråmaterial till jetbränsle, som finansieras av Trafikverket och Fly Green Fund.

Storskalig tillverkning kräver stora investeringar

Nästa steg var att inleda laboratorietestning. Vi på COWI ansvarade för att inhämta de nödvändiga tillstånden, med samma mål: att säkerställa en fungerande process som banar väg för storskalig, ekonomiskt hållbar tillverkning.

Ett nytt initiativ var att tillsätta gröna råmaterial direkt i traditionella raffinaderier, vilket gör tillverkningen av traditionellt fossilbaserat flygbränsle mer miljövänlig än i dag.

De ekonomiska förutsättningarna är den stora utmaningen. Stora investeringar krävs för att tillverkningen av grönt flygbränsle ska kunna uppnå tillräckligt höga volymer, så att flygbolagens bränsleförsörjning kan tryggas på sikt. I dagsläget är ingen aktör på marknaden beredd att göra de miljardinvesteringar som krävs för att uppföra en fullskalig produktionsanläggning, och värdet av de tekniska framstegen behöver förmodligen stärkas genom export.

Jag vet att det pågår politiska diskussioner i den här frågan och med tiden tror jag att det finns gott hopp om en utveckling mot mer hållbara lösningar.

Lär känna Alina

Alina Hagelqvist är civilingenjör i kemiteknik och har en doktorsexamen i ämnet miljö- och energisystem. Hennes examensarbete handlade om biogasproduktion av avloppsslam från pappersindustrin.
Hon växte upp i Hyltebruk och har alltid känt en dragning till skogsindustri och skogsbruk. I dag bor hon i Karlstad och har två barn, men hon tror att hennes intresse för gröna frågor började långt innan hon fick barn själv.

– Borde inte alla bry sig om framtiden? Det borde vara självklart för var och en att tänka framåt, att se till att våra barn och barnbarn får växa upp i en miljö som är minst lika bra som när du själv var barn.

Kontakta oss

Alina Hagelqvist
Specialist
Industry Karlstad, Sweden

Tel: +46 706775100