Översvämningskartor är en färskvara

2018-01-23 / Bjørgvin Thorsteinsson och Svein Ole Åstebøl

Väldigt många människor bor i städer som befunnit sig under ständigt hot om översvämning från den dag de grundades. I andra städer är naturkatastroferna mer oväntade. En sak är dock säker: översvämningsrisken i vissa delar av världen ökar på grund av klimatförändringen. Våra översvämningskartor måste därför uppdateras. 

Stormfloder efter orkaner orsakar ofta stora problem i USA, och Houston är en av de mest utsatta städerna. Problemen började nästan omedelbart efter att staden grundades 1836. Den är lågt belägen på sumpmark och är därmed mycket utsatt vid extrema väderförhållanden. Dessutom är marken mycket platt, vilket gör att översvämningsvattnet inte har någonstans att ta vägen. Under de första 100 åren i stadens historia drabbades den av 100 översvämningar, vilket ger en helt ny innebörd åt ordet "100-årsflöde".

Klimatförändringen ökar medvetenheten om vattnet

Houston är bara ett exempel. Boston, Brisbane, Guangzhou, Mumbai ... listan med översvämningsdrabbade städer kan göras lång. Svåra översvämningar och extrema regnmängder orsakar allt större problem i världen – och det blir dessutom vanligare. 

I oktober 2017 publicerade den ansedda medicinska tidskriften The Lancet en studie som visade att 797 extrema väderhändelser inträffade i världen 2016. Det är en ökning med 46 % sedan 2010. 

Allt eftersom planeten blir varmare kommer extremväder att bli vanligare. I vissa delar av världen kommer grundvattnet att sjunka och problemen med torka kommer att öka. Andra delar av världen kommer i stället att drabbas av fler och kraftigare regn och stormfloder. Dagvattnet kommer att stiga i allt mer tätbefolkade städer, och floder och bäckar kommer att svämmas över oftare. Ändå blir många städer fortfarande tagna på sängen när vattnet forsar in.

2016 inträffade 797 extrema väderhändelser – 46 % fler än 2010. 

Bjørgvin Thorsteinsson Senior Project Manager, COWI

Anpassa modellerna efter verkligheten

Förra sommaren drabbades Danmark av två stormfloder på två veckor. COWIs analys av händelserna visade att extrema stormfloder som höjer vattennivån med tre meter kommer att inträffa med 300 års intervall – inte med 1 000-7 000 års intervall, vilket var den tidigare uppskattningen.

Vi har uppenbarligen stort förtroende för de befintliga modellerna. Med facit i hand: kanske lite väl stort? 

Vi tar det från början: Det första steget för att ta fram en översvämningskarta är att skapa en helt teoretisk modell som bygger på andra modeller och befintliga data. För att se till att alla antaganden och indata är korrekta måste modellen sedan kalibreras mot verkligheten.

Här tar det ofta stopp: kalibrering är dyrt och tar lång tid, eftersom man måste vänta för att se hur, eller om, olika verkliga händelseförlopp stämmer överens med den ursprungliga teoretiska modellen.

I säkerhet – eller i fara?

Allt fler ingenjörer och konsulter blir i dag medvetna om modellernas begränsningar. Vissa modeller innefattar till exempel inte effekterna av stormfloder, vilket kan ge obehagliga överraskningar för kommuner om områden översvämmas trots att översvämningskartan visat att de var säkra. 

Detta var något vi fick erfara när vi fick i uppdrag att kontrollera och förbättra översvämningskartorna för en liten stad i Norge som drabbats av extremt regn. Vi frågade en av invånarna om hans fastighet hade blivit översvämmad – trots att den på översvämningskartan låg tydligt inom det säkra området. Han pekade på en dammig, lerig linje i källaren som visade exakt hur högt vattnet hade stigit. 

Därför är det helt avgörande att kalibrera modellerna och kontinuerligt uppdatera befintliga översvämningskartor. Det går inte att blint förlita sig på data som inhämtats för länge sedan. 

Stormfloder skapar kaos

En sak kan man vara säker på när det gäller extremväder: det ger oftast svårare konsekvenser än förväntat. Ofta går det dessutom snabbare än förväntat. I exempelvis Norge kommer regnintensiteten att öka med 50 % under de närmaste 100 åren, men som vi har sett i Houston kan det mycket väl hända att en 100-årsflod slår till oftare än vart 100:e år. 

Om strömmen går kan det ofta vara ganska mysigt – du kan tända levande ljus och njuta av nedkopplad avkoppling med familjen. En stormflod är något helt annat. Utan både rent vatten och el är det inget alternativ att koppla av och mysa. De blå markeringarna på en översvämningskarta är sällan särskilt blå i verkligheten – översvämningar drar med sig avloppsvatten, jord, sopor och i många fall dessutom döda djur och bakterier.

Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad med väderprognoserna. Noggrant kalibrerade översvämningsmodeller kräver omfattande investeringar av både tid och pengar, men slutnotan blir ännu dyrare om vi inte är förberedda när extremregnet och stormfloderna slår till i våra städer.