”Urban Walking” – vart är vi på väg?

2021-03-23 / Rasmus Guldborg og Henrik Grel l

Det handlar om städerna, upplevelser, design och om hållbar stadsutveckling. För vad är det egentligen som avgör vart vi går? Och vad kan få oss att byta riktning? Det här undersöks nu i ett forskningsprojekt som finansieras av COWIfonden och genomförs i samarbete med Roskilde Universitet och Arkitema Urban.

Utgångspunkten för ansökningen till COWIfonden var en mindre studie av fotgängares beteenden i Venedig för fem år sedan. Där tittade man närmare på de stora mängder turister som flockas längs stadens gamla gator och historiska platser. Problemet med överturism är förstås mindre aktuellt på grund av coronapandemin, men stadsrummet är under stor press på många andra platser och kommer så att förbli.

Därför behövs mer kunskap om vad som styr hur människor rör sig till fots och hur man bör utforma städer så att infrastrukturen och invånarnas behov fungerar så bra som möjligt tillsammans, säger Rasmus Guldborg som är COWIs representant i projektet.

”I Danmark läggs allt större vikt på att ta hänsyn till gångtrafikanter i de kommunala strategierna. Det finns ett betydligt större fokus på grön omställning och på att minska antalet bilar i framtidens städer. Tunnelbana, snabbspårvägar och stombusslinjer har medfört att fler än någonsin nu tar sig fram till fots i vissa delar av de danska storstäderna. Samtidigt behöver städerna också hitta lösningar för att hantera till exempel överturism, klimatfrågor, säkerhet och skydd mot terroristattacker”, säger Rasmus Guldborg.

GLOBALT PERSPEKTIV

Projektet som finansieras av COWIfonden utgår från närstudier i tre utvalda städer: Köpenhamn, Oslo och Göteborg. Att gå är dock det vanligaste sättet att ta sig till och från kollektivtrafik i större delen av världen, och de allra flesta människor går ibland längs shoppinggator, följer barn till skolan och tar promenader. I centrala stadsdelar rör sig inte bara stadens invånare utan även (åtminstone i pandemifria tider) besökande turister, såväl inhemska som utländska. Resultaten av forskningsstudien förväntas kunna få stor betydelse för planeringen av våra städer.

Roskilde Universitet (RUC) är vår samarbetspartner i projektet. Jonas Larsen, professor i Mobility and Urban studies, säger:
”Även om det redan finns en hel del forskning om promenadvänlighet (walkability) i städer innebär det här projektet fantastiska möjligheter att bygga vidare på och förmedla forskningsbaserade kunskaper om gångmobilitet i tre utvalda städer samt bidra till utvecklingen av innovativa, tvärvetenskapliga metoder för att förstå och utforma miljöer för gångmobilitet.”

Rent konkret handlar projektet om att ta reda på hur en genomtänkt utformning av stadsrummet kan påverka de val vi gör som fotgängare – sådant som vilken trottoar du väljer att gå på, var du parkerar cykeln, vilken väg du väljer och var du stannar till. Dessutom tittar vi närmare på vad som kännetecknar gång som mobilitetsform och på hur fotgängare interagerar med varandra och staden.

”Utformningen av våra städer blir allt viktigare och drar till sig ett större intresse, även ur ett globalt perspektiv. Det handlar både om att utveckla hållbara städer och om att väga in faktorer som säkerhet, överbefolkning och miljömässig och social hållbarhet,” säger Rasmus Guldborg.

Klicka på fotogalleriet för att se fler bilder:

Stäng video

GOD PLANERING KAN GYNNA UTSATTA OMRÅDEN

I Oslo har COWI under de senaste åren bidragit till arbetet med en gångstrategi. Här har COWI utvecklat en analysmetod som kan omfatta en hel stad. Utifrån detta kan man räkna ut ”walkability scores” som kan användas för att identifiera problem och utvecklingsområden för mer detaljerade studier.

I slutändan handlar det om att utveckla mer hållbara städer som människor vill röra sig i, på samma sätt som när man planerar kollektivtrafik. Även på det området betraktas infrastrukturen som en hävstång för social utveckling, till exempel genom att hållplatser placeras i noggrant utvalda områden. Rasmus Guldborg säger:

”Vi vet faktiskt att välplanerad kollektivtrafik är en faktor som kan bidra till att ett område med dåligt rykte kan bli mer tillgängligt och attraktivt. Det har vi bland annat sett i stadsdelar som yttre Nørrebro och Sydhamnen i Köpenhamn. Det gäller också Odense Letbane, där en station placeras i den utsatta stadsdelen Vollsmose. Etablering av bra gångvägar till stationer och hållplatser kan bli pricken över i:et.”

OLIKA SÄTT ATT GÅ

En av utmaningarna i forskningsprojektet är att gång är en ganska svårdefinierad typ av rörlighet. Alla har sitt eget unika sätt att gå på, sitt eget tempo och sina egna mönster. Vi har också olika syften med våra rörelser genom stadsrummet. Är din promenad en ren transportsträcka, eller är du ute efter att uppleva eller göra något särskilt? Och finns det skillnader mellan olika städer när det gäller hur människor förflyttar sig till fots?

”Det är helt klart svårare att förutsäga och styra gångtrafik än till exempel biltrafik. Men vi vet också att stadsutformning faktiskt kan påverka trafikanternas upplevelse och bidra till att fler människor väljer att gå till och från arbete och studier varje dag”, fortsätter Rasmus Guldborg.

”Just därför har vi inom studien fokuserat mycket på hur beteendereglerande design kan påverka upplevelserna. I Köpenhamn, till exempel, har invånarna börjat klaga över att turisterna tar för mycket plats i Nyhavn. Där kan små konkreta förändringar behövas, till exempel genom att placera bänkar på en utvald plats eller på ett mer genomtänkt sätt. Ett annat alternativ kan vara att dela upp gatan och jobba med information för att få turisterna att röra sig och agera på ett sätt som blir mindre störande för invånarna.”

MÄTNINGAR GER NYA SPÅR

I Köpenhamn har man hittills samlat in data från Istedgade och området där gatan slutar, vid Enghave Plads. Det här området valdes ut eftersom Istedgade ligger centralt i Köpenhamn och trafikeras av såväl bilister som cyklister och fotgängare, och av både besökare och invånare, som söker sig till de många butiker och caféer som finns här. Dessutom är det många lokalinvånare som cyklar eller går till skolor och barnomsorg i stadsdelen.

Enghave Plads erbjuder också pausplatser och en relativt ny tunnelbanestation. Københavns Kommune har arbetat med förbättringar på Istedgade och vill fortsätta med det arbetet och samtidigt samla mer kunskap om hur tillgängligheten till den nya tunnelbanestationen fungerar.

Under sommaren 2020 genomfördes en lång rad kvalitativa gatuintervjuer samt experiment med olika observationsformer, foton och videoinspelningar. Informationen har sedan behandlats, bland annat kvantitativt med ”Data from Sky”. Cyklister tar sig fram i gångfart på Enghave Plads, men i normal cykelfart på de särskilda cykelvägarna i utkanten av platsen.

DATA SKA LEDA TILL KUNSKAP

Många antaganden och mycket kunskap ligger till grund för utvecklingen inom stadsutformning, men det behövs fortfarande mer kunskap om de konkreta effekterna av olika lokala lösningar och om vad som kännetecknar gångmobilitet. Det här projektet ska bidra till att uppfylla det här behovet. Inom projektet används en detaljerad tvärvetenskaplig analysmetod. Både kvantitativa och kvalitativa data samlas in och används för att utvärdera nya designlösningar. Med hjälp av till exempel intelligent videoinspelning registreras rörelsemönster och -beteenden. Genom en kombination av kvalitativ datainsamling och löpande interaktioner med fotgängare skapas ett Street Living Lab med ny kunskap om olika designlösningar som i hög grad är empirisk. För varje ny stad och varje nytt case stärks empirin ytterligare och kan användas som stöd för helt nya metoder för analys och utredning av lösningar som kan göra våra städer mer promenadvänliga.

EXEMPEL FRÅN KöPENHAMN

Gångtrafiken analyserades tvärvetenskapligt med både kvantitativa och kvalitativa metoder som berikade varandra. De första analyserna har genomförts i Köpenhamn med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Ett av de intressanta resultaten rör samspelet mellan fotgängare och cyklister på Enghave Plads. De kvalitativa observationerna visade inte på några tecken på konflikter, och ingen av de som intervjuades uttryckte att de kände sig otrygga eller att de upplevde andra typer av problem med cykeltrafiken på platsen. Samtidigt visade videoregistreringar att ett stort antal cyklister rörde sig här. Den intelligenta videobearbetningen visade på en trolig orsak till detta: cyklisterna på platsen rörde sig nämligen i gångfart eller mycket långsamt, medan de som cyklade på cykelvägen i utkanten höll normalt cykeltempo.

FAKTA: Om Street Living Lab

Inom projektet används en ”Street Living Lab”-metod, som utvecklas löpande från stad till stad. Den här metoden innefattar bland annat aktiv inkludering av lokala aktörer och trafikanter på/vid gatan, tester av prototyplösningar och utvärderingar av resultaten. Målet är att utveckla en plattform för analys, tester och utvärdering som kan återanvändas i andra stadsområden. Plattformen kan både vara en fysisk arbetsstation och digitala lösningar med analysverktyg och analysresultat. Förhoppningen är att plattformen även fortsättningsvis kan användas för att dela erfarenheter, vilket ökar dess relevans.

VISSTE DU?

London har presenterat sin första Walking Action Plan för att bli ”världens mest gångvänliga stad” och möjliggöra en miljon extra promenader varje dag.
I Köpenhamn fokuserar man starkt på g London har presenterat sin första Walking Action Plan för att bli ”världens mest gångvänliga stad” och möjliggöra en miljon extra promenader varje dag.ång som transportsätt i den kommande mobilitetsplanen 2025.
”Gå för livet”, en norsk strategi för gångtrafik,
lanserades av Norges vägmyndighet 2012. Flera norska städer har infört lokala strategier för gångtrafik. COWI DK och NO har nyligen tagit fram en strategi för att främja gång som transportsätt och vardagsaktivitet för Oslo kommun.
COWI DK har genomfört forskning och testat prototyper av designelement med koppling till turister och gångtrafik i Venedig för att hjälpa lokala myndigheter att hantera 100 000 besökare per dag.
För människor över 60 år räcker det med 15 minuters promenad per dag för att minska risken att dö med 22 %.
Cykel- och gångtrafik ger en uppskattad avkastning om 11,80 dollar för varje dollar som investerats.
I London fick Trafalgar Square 300 % fler besökare efter att området anpassats för gångtrafik.
På en enda bilfri dag i Paris 2015 minskade smogen med 40 % i delar av staden.
Melbourne upplevde en boom i invånarantal eftersom stadens centrum hade utformats för fotgängare.
Gångtrafikanter spenderar upp till 65 % mer pengar än bilister.

FAKTA OM FORSKNINGSPROJEKTET:

Budget: COWIfonden har beviljat 4 miljoner DKK

Period: 2020-2022

Partnersamarbete: Projektet leds av en styrgrupp som består av COWI i Danmark och COWI i Norge samt institutionen för Urban design på RUC och Arkitema Urban. Dessutom har man knutit till sig flera interna och externa experter.