Fyra gånger vanligare med varma år i Stockholm – och varmare blir det

2021-07-13

Stockholm blir allt hetare och skadligt varma somrar är något vi får vänja oss vid. Det här är det nya normala. Bygger vi inte städerna smartare och grönare kommer vi att fortsätta sätta nya värmerekord.

Vid våra breddgrader präglas vädret av stora variationer från ett år till ett annat och det kan därför vara svårt att se effekten av klimatförändringen. För att göra det måste man jämföra långa tidsserier för att få en bild om vad som händer.

Faktum är att Stockholm har blivit allt hetare. En studie som Marie Haeger-Eugensson, forsknings- och utvecklingschef på COWI samt forskare inom klimatanalys på Göteborgs universitet, visar att årsmedeltemperaturen stiger. De senaste tre decennierna har det varit fyra gånger fler år som varit minst en grad varmare än normalvärdet 1961-1990 i Stockholmsområdet. Också de riktigt varma åren med värmeböljor blir vanligare: Antalet år som varit mer än tre grader varmare maxtemperaturer, jämfört med normalåren, har fördubblats under de senaste trettio åren – och de allra flesta av dessa har ägt rum under de senaste tjugo enligt analys av mätdata från Stockholm.

Och utvecklingen är förenad med stora hälsorisker – globalt, men också lokalt i Norden då vi är mer känsliga för höga temperaturer än till exempel sydeuropéer.

- Det finns flera olika hälsomått, säger Marie.

- Ett mått som bland andra SMHI använder sig av, är intervall med temperatur över 26 grader tre dagar i följd. Då går man ut med varningar eftersom känsliga personer riskerar att påverkas negativt. Människan klarar av korta toppar med hög temperatur, men varaktig värme är en hälsorisk. Detta förvärras ytterligare om man inte kan vädra ur bostäder nattetid enligt forskare på Sahlgrenska akademin i Göteborg vilket kan vara fallet i täta innerstadsmiljöer.

- Den varma sommaren 2018 tog många människoliv. Folkhälsomyndigheten har konstaterat att värmen innebar 750 fler dödsfall än normalt, säger Marie.

Stadens struktur och stor andel hårda ytor, höga byggnader och lite vegetation resulterar i att genomsnittstemperaturen i våra städer kan ligga upp emot sju grader högre än den omgivande landsbygden. Men det går att bygga så att stadsmiljön blir mer behaglig.

COWI tog ifjol fram en lokalklimatutredning för området kring Sickla nya station. Utredningen är en del i Nacka kommuns arbete med en ny detaljplan för Sickla. Nacka port är ett utvecklingsområde i anslutning till den beslutade nya tunnelbanestationen på den blå linjen.

Utmaningen ligger i att bygga högt och tätt utan att det blir olidligt varmt under sommaren.

- Det blir många höga hus och området vid Sickla station kommer att bli väldigt kompakt. Därmed riskerar det också att bli väldigt varmt. Det gäller därför att placera husen så att det blir lagom mycket vind, inte för mycket och inte för lite, och gärna i kombination med inblandning av vegetation för att hålla nere temperaturen, säger Marie.

Grönytor har en väldigt stor betydelse för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Gräsmattor minskar andelen hårdyta och bidrar därmed till att hålla nere värmen. Också träd och buskar sänker värmen, men skapar dessutom attraktiva gångstråk som gör att folk väljer att promenera eller cykla i stället för att ta bilen.

- Jag tycker att Nacka kommun har tagit sig an utmaningarna på ett bra sätt. Såväl miljöförvaltningen som stadsbyggnadskontoret är verkligen engagerade i att skapa bra lösningar, avslutar Marie.

Nacka kommun planerar att genomföra samråd kring detaljplanen för Sickla under fjärde kvartalet 2021*.

* Enligt telefonsamtal med Peter Bergqvist, planarkitekt Nacka kommun.