Nya verktyg för att räkna ut företagens klimatavtryck

Allt fler företag vill skaffa sig en bättre bild av sin förbrukning av naturresurser – inte bara som ett bevis på sitt miljöarbete, utan för sin egen överlevnad. För att möta denna efterfrågan leder COWI utvecklingen av ett antal verktyg som företag kan använda för att redovisa sin naturresursanvändning (natural capital accounting, NCA).

17.03.2017

Att tillverka kläder kräver stora mängder vatten. För en enda t-shirt går det åt ungefär 1 400 liter vatten, eller över 10 fyllda badkar.

Det här är inte bara en stor belastning på miljön, utan är faktiskt ett hot mot hela klädbranschens överlevnad om det blir vattenbrist, om det blir svårare att få fram vatten just när det behövs eller om vattenkvaliteten sjunker. Det här scenariet har blivit allt mer sannolikt i vissa delar av världen på grund av klimatförändringen.

– Företagens ökade intresse för vilken inverkan de har på miljön handlar inte bara om att kunna visa upp fina CSR-resultat. NCA, "natural capital accounting", har blivit helt centralt för vissa företag och utgör en viktig grund för strategiska och ekonomiska beslut, säger Senior Project Manager Jesper Karup Pedersen.

– Att minska miljöpåverkan av tillverkningen har faktiskt blivit helt affärskritiskt för många företag och deras hantering av risker och möjligheter, tillägger han.

Nya företagsverktyg för en ny verklighet

Jesper Karup Pedersen leder ett utvecklingsprojekt för att utveckla ett antal verktyg som företag kan använda för att redovisa sin naturresursanvändning (natural capital accounting, NCA). Målet är att företagen ska kunna räkna ut ett exakt pris för den resursförbrukning som kopplas till tillverkningen av utvalda varor.

Projektet stöds av COWIfonden och genomförs i nära samarbete med flera universitet och företag i Skandinavien.

– Vi måste se till att de verktyg vi utvecklar fungerar i den verklighet som företagen möter. Bara då kan vi vara säkra på att de verkligen skapar mervärde, säger Jesper Karup Pedersen.

Bland projektföretagen finns Egetæpper, Maersk Drilling och Arla Foods. Många av företagen har redan kommit långt i arbetet med att samla in och använda NCA-information i sin affärsplanering.

Arla Foods minskade till exempel sitt klimatavtryck med 16 % från 2005 till 2014 trots att produktionen ökade. En del av förklaringen till detta var effektiviseringar i leveranskedjan som kunde genomföras tack vare insamlade NCA-data.

Bättre affärer – bättre för miljön

Många företag, investerare och myndigheter upplever fortfarande att det finns brister i de befintliga metoderna, sägerJesper Karup Pedersen.

– Många av dagens metoder kostar mycket i både tid och pengar, och investerare, myndigheter och andra aktörer är inte alltid tydliga om vilka data som har använts. Dessutom är metoderna väldigt olika sinsemellan. Det finns ingen gemensam standard som underlättar analysarbetet och hjälper oss att jämföra NCA-data från olika företag, säger han. – En annan nackdel med de befintliga metoderna är att många av dem är tidskrävande och dyra.

Men faktum kvarstår: NCA är och förblir ett värdefullt verktyg, och många företag har redan haft stor nytta av det.

Ett av de företag som redan har utrett förbrukningen av naturresurser i sin produktion är Nike. Det har bland annat lett till att de utvecklat en ny metod för att färga t-shirts som inte kräver vatten. Det handlar dels om att göra företaget mindre beroende av vattenresurser – dels om att skydda miljön.

– Den ökande efterfrågan på NCA-verktyg från företagen ger goda möjligheter för COWI att stärka vår verksamhet inom hållbara lösningar, säger Jesper Karup Pedersen.

– Men det är viktigt att vi har goda relationer med både universitet och företag. Vi behöver lära oss av dem och samarbeta för att kunna utveckla verktyg som är transparenta, pålitliga och relativt lätta att hantera.

FAKTA

• Projektnamn: 360° insight for business decisions – Using natural capital accounting to take informed decisions.
• Finansiering från COWIfonden: 2 500 000 DKK.
• Deltagande universitet och utbildningsinstitutioner: Köpenhamns universitet (IFRO) och Lunds universitet (IIIEE) samt Copenhagen Business School, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Aalborg Universitet och Aarhus Universitet.
• Deltagande tankesmedja: Baltic Development Forum.
• Projektet pågår i tre år (1 januari 2016–31 december 2018).