Vi stör en fältgeotekniker

På otillgängliga platser, i alla väder, dygnet runt dyker de upp för att samla in prover och data – våra fältgeotekniker. Vad innebär deras jobb? Hur mycket tid spenderar de utomhus? Och vilka är utmaningarna? Robert Halvarsson har svaren.

Solen går upp över grantopparna. På en smal skogsväg någonstans i Sörmland rattar Robert Halvarsson en stor bil med en borrvagn på släpet. Vant backar han ut det elva ton tunga ekipaget på en äng för att leta upp dagens första borrpunkt. Att få utrustningen på plats är ofta en utmaning i sig för en fältgeotekniker.

– Jag tycker att det jag gör är viktigt och har roligt på jobbet. Många av oss fältgeotekniker har nog ett intresse av att vara ute i naturen och gillar äventyr i vardagen, säger Robert.

UTOMHUS I ALLA VÄDER

Vardagen som fältgeotekniker är ofta långt bort från kontoret i Stockholm. Ungefär 80 procent av sin arbetstid spenderar Robert ute på platser där mark ska undersökas. I alla möjliga väder och tider på dygnet. En fältgeotekniker tar reda på de byggtekniska parametrarna på jord och berg. Det kan handla om en leras fasthet eller djupet till berggrund. Med hjälp av borrvagnen och olika instrument samlar de in prover och data som sen används till beräkningar för att avgöra förutsättningarna för att bygga, till exempel där det planeras för en ny järnväg eller ett nytt bostadshus.

Undersökningar inför en ny kajkonstruktion från pråm i Oxelösund.

– Att all data håller hög kvalitet är grundläggande. Planeringen inför uppdraget är viktig, samtidigt som utrustningen måste fungera väl. Vi ska utföra undersökningarna så effektivt som möjligt samtidigt som vi ska påverkar omgivningen så lite som möjligt. Arbetet ska göras rätt och COWI är fantastiskt bra här som ger mig alla förutsättningar, säger Robert.

En "innedag" på kontoret jobbar han med att granska och redovisa sonderingsdata samt skriva rapporter för utförda projekt.

FRÅN OSTLÄNKEN TILL ROPSTEN

Robert har läst geovetarlinjen, men fältgeotekniker kan ha olika bakgrund. 

Jag fick möjlighet att praktisera vid en borrvagn under studietiden och märkte att detta var något för mig. Att ha ett allmänt teknikintresse och maskinkunskap underlättar arbetet mycket.

Robert Halvarsson

Under sina 11 år på COWI har han jobbat med en mängd projekt. Bland annat Ostlänken, ett nytt dubbelspår för höghastighetstrafik, där COWI ansvarat för sträckan Sillekrog - Stavsjö på 6,5 mil. Arbetet har pågått i flera år och inneburit över 5 000 undersökningspunkter. Ett annat minnesvärt projekt var vid Ropsten där en ny stadsdel planeras, där arbetet utfördes med hjälp av en pråm på vatten. Det mycket lösa bottensediment testades med en metod som tidigare inte använts i Sverige. 

Jordbergsonderingar på Ostlänken i närheten av Skavsta flygfält.

– Grunden för ett lyckat uppdrag är noggrann planering. Sen kan det alltid hända saker när vi kommer ut. Det kan röra praktiska omständigheter såsom hur man tar fram borrbandvagnen genom en tät skog, eller etablerar den på en av Stockholms mest trafikerade gator. Ibland visar det sig att geologin inte är som förväntat, till exempel att det förekommer lera där vi inte förväntat oss det. Då måste vi veta syftet med uppdraget för att kunna anpassa undersökningsprogrammet. En bra dialog med handläggare eller beställare är viktig, säger Robert.

MÅNGA NYFIKNA

Att hantera frågor och åsikter från allmänheten är en del av jobbet som fältgeotekniker. 

– Det är allt från markägare och lantbrukare till gemene man som kommer fram. Många är intresserade och nyfikna. Några har varit arga men när vi pratat en stund bjuder de på kaffe. I stadsmiljö får man räkna med en liten publik, säger Robert.