Vätgas – det periodiska systemets lilla kraftpaket

2024.04.26

Väte är det vanligast förekommande grundämnet i universum och kommer spela en central roll i den gröna omställningen. I transporter, inom industrin och jordbruket och som energilagring. När vätgas produceras med förnybar energi finns bara en restprodukt - vanligt vatten. 

Att gå från fossila till hållbara energikällor är ett måste för att undvika en klimatkatastrof. En nyckel i denna globala och komplexa ödesfråga är den enklaste molekylen i det periodiska systemet - väte. Visste du att omkring 90 procent av alla atomer i hela universum är just väte?  Och flytande väte innehåller mer energi per kilo än fossila bränslen.  Varför är det viktigt? Jo, energin i vätgasen kan utnyttjas mycket, mycket mer än den gör idag.  

Vad kan vätgasen användas till?

Vätgas är en energibärare, precis som elektricitet och kan användas för att transportera och lagra energi. Men var i samhället kan vi då använda mer vätgas? Ett par exempel: 

E-bränslen: Genom att kombinera vätgas och koldioxid kan till exempel E-metanol eller grön diesel produceras. Läs mer här: E-bränslen: grön framtid eller en dyr återvändsgränd? 

Industrier: Här har vätgas länge använts som råvara, men detta ska skalas upp, till exempel i projekt som HYBRIT som ska producera fossilfritt stål och hos bränsleproducenter som Preem. 

Jordbruk: Vätgas används idag för att producera ammoniak till gödsel inom jordbruk. Här sker en omställning mot att använda vätgas som produceras av förnybar energi i stället för fossil vätgas. 

Fordon: Genom att använda en bränslecell reagerar vätgas med syre vilket alstrar el som kan driva motorn i en bil. Den enda restprodukten blir vattenånga. 

Energilagring: När det blåser mycket eller när solen skiner kan vätgas lagra vindkraftens eller solcellernas överskottsenergi, som sedan används när det blåser mindre eller är mulet väder.

Fastigheter: När vätgas produceras genom elektrolys skapas värme som kan användas för att värma bostäder. Vätgas kan också lagra överskottsenergi från solceller på hustak.

Unik position i Sverige 

Mats Wang-Hansen, Marknadschef för industri- och byggdivisionen på COWI i Sverige, förklarar att vätgasen kommer att spela roll både på kort och lång sikt.  
 
− Vi ska sluta vara fossilberoende och behöver både långsiktiga teknologier och snabba övergångsteknologier. Inom transporter kan användningen av vätgas genom e-bränslen öka snabbt utan att stora förändringar behöver ske i vår befintliga infrastruktur, säger han och tillägger: 
− Sverige har en unik position att producera vätgas som sedan förädlas till E-bränslen. Detta tack vare vår stora tillgång till billig, ren el och grön koldioxid, det vill säga koldioxid som kommer från förbränning av biogena råvaror som exempelvis rester från skogsindustrin.
Mats Wang-Hansen 

Samtidigt finns i Norden ett robust elsystem med stor andel förnybar elproduktion. Vätgas kan utgöra den sista pusselbiten för transport och lagring av energi i syfte att lösa utmaningar för exempelvis sol och vind kraft som ibland producerar mycket och ibland lite el.  

− Det skapar större flexibilitet i elsystemet och i slutändan mer förutsägbara elpriser. Av gemene man skulle det uppfattas som ett robust och stabilt system och av industrier och elproducenter skulle det reducera investeringsrisker och därmed skynda på utbyggnadstakten. 

Hur producerar vi vätgas? 

Vätgasens avtryck på klimatet beror på hur den har producerats, och som du ser i grafiken finns det många vägar att välja.
Frågan är hur vi kan skala upp produktionen av grön vätgas, alltså vätgas som görs av förnybar energi. Detta återkommer vi till i artikelserien Väte – det periodiska systemets lilla kraftpaket. I nästa artikel tittar vi närmare på hur vätgasen förvandlar koldioxidutsläpp till gröna E-bränslen.