Foto: Ivan Brodey

Utbyggnad av Norges största internationella flygplats, OSL Gardermoen dubblar kapaciteten och skapar världens mest energieffektiva flygplats. 

Ökat välstånd, nya resvanor och sjunkande priser på flygbiljetter bidrar till att antalet passagerare ökar allt snabbare. 

Norges största internationella flygplats, OSL Gardermoen, byggdes 1998 med en kapacitet på 17 miljoner resenärer per år. Redan 2001 hade antalet passagerare dock ökat till 21 miljoner. 

Behovet av utbyggnad blev allt tydligare. Kunden, Avinor, beslutade att bygga en ny pir och bygga ut centralterminalen, med ett tydligt mål: att dubbla flygplatsens kapacitet och samtidigt minimera klimatpåverkan. Hållbara och energieffektiva lösningar blev därför hörnstenar i utbyggnadsprojektet. 

Men skulle det verkligen gå att halvera energianvändningen i utbyggnaden? Var det möjligt att bygga en flygplats med BREEAM-klassificeringen Excellent? Och hur designar man världens mest energieffektiva flygplats?  

Vår kund Avinor var oerhört ambitiösa i sin strävan att minimera klimatpåverkan: de ville halvera energianvändningen jämfört med den befintliga terminalen.

Frode Fjeldstad Huvudprojektledare, COWI

1. PIRENS OVALA FORM

Piren vänder liksom ryggen mot solen under sommaren, och så håller den värmen bra under vintern. Det minskar behovet av både uppvärmning och nedkylning. Den ovala rörformen är också ett effektivt sätt att minska byggnadens yta.

2. ISOLERINGENS TJOCKLEK

 Pirens ovala form gör att isoleringen kunde göras lika tjock över hela taket och ned längs sidorna. Det ger god isolering i så gott som hela byggnaden.

3. GLAS MED UTMÄRKTA EGENSKAPER

Glaset är det enskilda element som står för den största energiförlusten från en byggnad. Därför lade vi mycket kraft på att få glastillverkarna att ta fram ett glas med exceptionellt god energiisolering. Det här var avgörande för att åstadkomma riktigt låg energianvändning.

4. SNÖKYLNING

Snö från start- och landningsbanorna plogas ned i en 4,5 meter djup snöpool. Under sommaren används smältvattnet för att kyla ned terminalbyggnaden.

5. AVLOPPSVATTEN BLIR FJÄRRVÄRME 

Flygplatsen ligger precis intill ett vattenreningsverk som släpper ut stora mängder renat avloppsvatten i en flod i närheten. Vi lånar det här vattnet och utvinner värme från det, som vi sedan värmer terminalbyggnaden med.

6. VENTILATIONEN

Det nya ventilationssystemet återvinner 85 procent av byggnadens energi. Standarden var tidigare 80 procent, men i och med T2-projektet har 85 procent nu blivit branschstandard.

BEHÅLL KYLAN MED SNÖ

Projektteamet strävade ständigt efter att minimera energiförbrukningen när byggnaden uppfördes, och dessutom gjorde man stora ansträngningar för att hitta hållbara lösningar för energiproduktionen. När det gäller nedkylning togs beslutet att utnyttja de kalla norska vintrarna för en naturnära lösning.

Oslo flygplats hade redan ett av världens mest avancerade snöröjningssystem, eftersom de norska vintrarna gör att man regelbundet måste ploga bort snö från start- och landningsbanor och taxibanor. Med COWIs lösning forslas den bortplogade snön till ett 4,5 meter djupt hål på flygsidan. Den totala lagringsvolymen är cirka 90 000 kubikmeter, eftersom snön byggs upp till 9 meter ovanför marken.

När temperaturen stiger till våren täcks snön över med träflis. När sommaren kommer och behovet av nedkylning är som störst distribueras smältvattnet till terminalen för att kyla den. 

HÅLL VÄRMEN MED RENAT AVLOPPSVATTEN

Uppvärmningslösningen för terminalen är lika hållbar som snönedkylningen. Flygplatsen ligger precis intill ett kommunalt avloppsreningsverk som släpper ut det renade vattnet i en flod i närheten.

COWIs uppvärmningslösning innebär att det här vattnet "lånas ut" till flygplatsen. Där utvinns energi genom att vattentemperaturen sänks till 1 grad, innan vattnet sedan släpps ut i floden.

Därefter behandlas värmen med en tvåstegs värmepump innan den distribueras i fjärrvärmesystemet på den nya terminalen.

– Att kyla terminalen med snö på sommaren och värma upp den med renat avloppsvatten på vintern är en imponerande hållbar lösning, som dessutom har medfört en del spännande utmaningar för oss ingenjörer, säger Frode.

Arkitekten bakom hållbarheten

Den nya T2-terminalen har utformats utifrån samma estetiska principer som de ursprungliga delarna av flygplatsen, men med ett nytt arkitektoniskt arbetssätt som bygger på frågan: "Hur kan vi minimera klimatpåverkan?" 

– Varje enskilt material utvärderades noggrant för att vi skulle göra de bästa miljövalen hela vägen. En del av svaren finns i pirens rörform, som gör att vi kan ha samma tjocka isolering runt hela byggnaden, säger Gudmund Stokke, arkitekt, Principal Partner och styrelseordförande för Nordic – Office of Architecture. 

Foto: Nordic – Office of Architecture

En av de största utmaningarna för arkitekterna var, enligt Gudmund, att bevara estetiken och känslan från den befintliga terminalen och samtidigt dubbla kapaciteten. Byggnaden var kulturminnesmärkt av norska Riksantikvarieämbetet och mycket omtyckt bland resenärerna. Många var därför skeptiska inför förändringen. 

– Den rörformade piren blir bredare och öppnas upp när den möter den ursprungliga byggnaden. De två delarna förenas väldigt subtilt, nästan fjärilslätt. Det här var ett viktigt svar på en stor arkitektonisk utmaning.

BIM – ETT DIGITALT SAMARBETSVERKTYG

BIM var en helt avgörande faktor under utformningen av T2. BIM-modellen för projektet var, åtminstone under en del av projektet, den största i världen. Avancerad BIM-användning har blivit en avgörande framgångsfaktor för komplexa projekt, säger Frode.

– Kunden har alltid fullständig tillgång till modellen och kan därmed ge kontinuerlig feedback under hela processen, och inte bara vid vissa bestämda tidpunkter.

HÅLLBARHET ATT VARA STOLT ÖVER

Projektet har också varit mycket viktigt och givande för de COWI-ingenjörer som utformar morgondagens hållbara lösningar. Totalt har 228 medarbetare från COWI jobbat med projektet sedan det påbörjades 2009. 

Frode Fjeldstad är en av många som har haft flygplatsen som sin huvudsakliga arbetsplats under de senaste åren. Och det har varit några riktigt bra år.

– Jag är väldigt stolt över att ha kunnat bidra till de hållbara lösningar som gör OSL till världens mest klimatvänliga flygplats, och den enda är klassificerad som BREEAM Excellent. Det är verkligen något att vara stolt över.