NY RAPPORT: EFFEKT AV SJÄLVKÖRANDE BILAR I OSLOREGIONEN
2019-04-24
Hur kommer den framtida passagerartrafiken i Norges huvudstad att påverkas av de senaste teknologiska trenderna? COWI och PTV Group har gett några av svaren på det i en Oslostudie som nyligen har kommit ut.
För några veckor sedan började de första självkörande bussarna transportera reguljära passagerare i centrala Oslo. Tack vare den här studien vet vi mer om hur självkörande fordon, och andra teknologiska mobilitetstrender, kommer att påverka trafiken i Oslo och Akershus.
På bara drygt ett år har COWI och PTV Group tagit fram en transportmodell åt Ruter, Osloregionens kollektivtrafikbolag, för att visa hur nya teknologiska trender kommer att påverka Oslo och Akershus. Analyserna visar potentiella konsekvenser av en framtida dominans av förarlösa bilar och MaaS-koncept.
Ladda ner hela rapporten här.
”Självkörande fordonsteknik kan inte i sig själv hjälpa oss att nå våra klimatmål eller driva på bättre stadsplanering”, säger Øystein Berge, projektledare för Oslostudien vid COWI. ”Men om vi kan använda tekniken för att öka samåkning och göra traditionell kollektivtrafik mer tilltalande, så blir det en viktig del av övergången till mer hållbar rörlighet i våra städer.”
HUVUDSAKLIGA SCENARIER
I rapporten granskas fyra huvudsakliga scenarier där dagens passagerargrupper går över till gemensam, självstyrande transport – antingen med eller utan samåkning.
Samtliga undersökta scenarier är baserade på morgonrusningen en arbetsdag i Oslo och Akershus. Det här är några av analysens viktigaste resultat:
- Antalet bilar kan minskas med 84–93 procent i alla undersökta scenarier.
- Om alla i Oslo och Akershus skulle samåka och dela på bilarna, skulle det räcka med 7 procent av alla bilar som kör på vägarna idag för att täcka all rusningstrafik. 93 procent av bilarna skulle med andra ord vara överflödiga.
- Scenariot som gav den största trafikreduceringen förutsätter att de som reser kollektivt idag fortsätter med det, samtidigt som bilförare börjar samåka. Då reduceras trafiken med 14 procent.
- Å andra sidan skulle trafikvolymen öka med 97 procent om alla som kör bil eller åker kollektivt idag skulle gå över till bildelning utan samåkning.
- Om de samåker ökar trafikvolymen med 31 procent.
- Om dagens kollektivtrafikresenärer går över till MaaS-baserade system med samåkning minskas restiden med i genomsnitt elva minuter.
- För privatbilsresenärer blir den genomsnittliga restiden sex minuter kortare utan samåkning, åtta minuter med samåkning.
BEROENDE AV BRA KOLLEKTIVTRAFIK I SLUTÄNDAN
MaaS-koncepten kan alltså vara tilltalande för dagens kollektivtrafikresenärer. Den gruppen skulle få sin restid mest förkortad genom att gå över till självstyrande MaaS-koncept. Men om alla som nu reser med spårvagn och buss går över till delade bilar utan samåkning, ger det mycket mer trafik än vad som får plats på vägarna.
”Med minskad restid kan det i värsta fall konkurrera ut traditionell kollektivtrafik”, säger Berge. ”Men å andra sidan kan MaaS-system göra kollektivtrafiken mer lockande för människor som kör egna bilar idag.”
Resultaten indikerar att vi behöver förbättra den traditionella kollektivtrafiken i framtiden också – och uppmuntra fler att cykla och gå, säger Berge.
”Nya MaaS-system som är integrerade i kollektivtrafiksystemet skulle kunna spela en viktig roll genom att göra kollektivtrafik mer lockande, särskilt för invånare som behöver resa till eller från områden med begränsad kollektivtrafik. Även i centrala områden kan det göra stor skillnad om restiden blir kortare än med dagens kollektivtrafik.”
Endre Angelvik, mobilitetsdirektör vid Osloregionens kollektivtrafikbolag Ruter, anser att studiens resultat ger väldigt värdefulla kunskaper till alla som arbetar med stadsplanering och rörlighet.
”Vi är snabbt på väg mot en framtid där nya tekniska lösningar kan ändra både hur vi ser på kollektivtrafik och hur vi reser”, säger Angelvik. ”Ganska säkert kommer vi att se fler självkörande fordon i vårt trafiksystem inom en nära framtid, bland annat i Oslo och Akershus. Frågan är hur många de blir, vilken effekt de får och hur de kan påverka resmönster och bilanvändning. Det är därför som studien är så viktig.”
93 PROCENT AV BILARNA KAN SKROTAS
Även med fler reskilometer kan antalet bilar minskas avsevärt, om alla fordon ingår i en gemensam vagnpark i framtiden. Antalet bilar kan minskas med 84–93 procent i alla undersökta scenarier.
Med andra ord kan vi klara oss lika bra med bara 7 procent av alla de bilar som kör på vägarna idag.
”Det här visar att antalet bilar potentiellt kan skäras ner dramatiskt om vi delar på bilar och resor”, säger Berge. ”Tidigare studier har gett liknande resultat, bland andra OECD:s Lissabonstudie.”
Berge betonar att detta också kommer att förändra våra städer. Flera våningar höga parkeringshus och p-garage blir överflödiga och kan användas till annat. Stadsplaneringsprojekt blir billigare eftersom nybyggda områden inte behöver p-platser.
”Samtidigt behövs det dock nya ytor där passagerarna kan stiga i och ur de förarlösa fordonen”, påpekar Berge. ”Vi behöver utrymme och infrastruktur för detta, särskilt i stadens folktäta centrala delar.”
EXTREMT AVANCERAD MODELLERING
Detta är en av de mest komplexa analyser som någonsin gjorts inom det här ämnesområdet någonstans i världen. Detaljnivån i rapporten är mycket hög. Det är intressant att Ruter investerar i en sådan här analys, säger Berge.
”Förr har bara stora organisationer som OECD gjort liknande analyser och modelleringar. Att något sådant här kommer från ett kollektivtrafikbolag i Norge visar tydligt att de vill ta en ledande roll vad gäller att utveckla mobiliteten för framtiden.”
VIKTIGA BESLUT VÄNTAR
En av de viktigaste punkter som måste diskuteras för framtiden är vem som ska genomföra sådana här MaaS-lösningar i Norge. Øystein Berge menar att det är nödvändigt att dela med sig av data för att optimera systemen och fördelningen av bilarna, när systemen kommer på plats.
”Om olika företag håller information för sig själva kan systemen inte lära av varandra och tillhandahålla optimala lösningar”, säger Øystein Berge. ”Då blir både tjänsterna och den kollektivtrafik som erbjuds resenärerna sämre. Längre väntetider kan bli en av konsekvenserna.”
”Förarlösa bilar och MaaS-koncept med en hög grad av delning kommer att ändra hur vi ser på trafiksystem, infrastruktur och stadsplanering. Den saken är säker, oavsett när förändringarna kommer”, säger Øystein Berge.
Ladda ner hela rapporten här.
Kontakta oss
Geir Vasseljen Mørkrid
Head of Section
Roads and Transport Planning, Norway