Om du skulle bygga världens längsta hängbro – vad skulle de största tekniska utmaningarna vara?
För den östra bron i Stora Bält-länken i Danmark finns det en faktor som är viktigare än alla andra: de kraftiga vindarna som drar in från Atlanten.
De två broarna och tunneln möts på ön Sprogø i mitten av Stora Bält. När länken byggdes utökades ön, och den är nu fyra gånger större än den ursprungliga storleken.
Innan vi tittar närmare på de svåra vindförhållandena ska vi fokusera på den viktigaste anledningen till att Stora Bält-länken byggdes.
Under förra årtusendet var båtfärd (eller att gå till fots över isen vintertid) det enda som stod till buds för danskar som hade släkt, vänner, arbete eller andra intressen som krävde resor över Stora Bält.
Tanken om en fast förbindelse som kunde korta restiden väcktes för första gången på 1850-talet.
Men inte förrän 1986 togs det politiska beslutet om en ny lag som innebar att projektet kunde dras igång.
– Att spara tid och pengar åt resenärerna var den viktigaste anledningen till att bron blev verklighet, säger Lars Fuhr, CTO och Technical Director på Sund & Bælt Holding A/S.
Innan bron byggdes tog det en timme med båt att korsa Stora Bält, man var tvungen att planera i förväg och lite väntetid blev det alltid. Nu tar resan 12 minuter, säger Lars Fuhr.
Stora Bält-länken har gjort det betydligt lättare att resa runt i Danmark. Antalet tillgängliga platser på tågen har till exempel ökat från 11 000 till 40 000 per år.
Stora Bält-länken är 18 kilometer lång och förbinder Danmarks östra och västra delar. Länken består av två broar och en tunnel, och den östra brons huvudspann designades för att vara världens längsta hängbrospann: 1 624 meter.
Innan länken byggdes var många tveksamma till om ett så stort infrastrukturprojekt verkligen var tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Oron gällde framför allt de starka vindarna.
– Vi var tvungna att tänka helt nytt när vi skulle konstruera de här broarna. Ingen hade tidigare lyckats bygga en bro med ett så långt spann. En av de viktigaste knäckfrågorna var hur brons struktur skulle kunna stå emot vindarna, säger Allan Larsen, chefsingenjör på COWI.
Innan bron byggdes tog det en timme med båt att korsa Stora Bält, och man var tvungen att planera i förväg. Nu tar det 12 minuter.”
Chefsingenjör Allan Larsen berättar.
De svåra aerodynamiska förutsättningarna var bara en av flera tekniska utmaningar. Lars Hauge, Senior Vice President på COWI, var en ung ingenjör som precis hade börjat jobba på företaget när Stora Bält-projektet startade.
I juni 1997 rullade det första passagerartåget genom tunneln under Stora Bält, och bron för biltrafik öppnades 1998.
Stora Bält-länken är en av världens största kombinerade bro-/tunnelkonstruktioner, och länken har haft mycket stora effekter på de miljontals danskar som använder den.
– Länken har ökat tillväxten och mobiliteten. Ett exempel är att lastbilstrafiken har mer än fördubblats, så att distributionen blir mer flexibel. Företagen som bidragit till projektet har också kunnat dra stor nytta av de ökade kunskaperna om tunnel- och brokonstruktioner. I dag är flera av dem, bland annat COWI, branschledande inom design och konstruktion av broar och tunnlar, säger Lars Fuhr.
Lastbilstrafiken har mer än fördubblats, så att distributionen blir mer flexibel.
COWI ansvarar för underhållet av Stora Bält-bron. Det mesta av inspektionsarbetet görs i dag av drönare, men mänskliga reparatörer gör fortfarande själva arbetet. Följ med reparationsteamet högst upp på bron där de letar efter tecken på sprickor, urholkningar eller korrosion i betongen.
ORT
Danmark
PERIOD
1986–1998
KUND
A/S Storebæltsforbindelsen (dotterbolag till Sund & Bælt Holding A/S)
Lars Hauge
Regional Vice President
Bridge, Tunnel and Marine Structures, Denmark
Tel:
+45 56402881
lhe@cowi.com